Flytta ut på landet

Jag som alltid har bott i stan (som vi Enköpingsbor säger), som haft 3 minuter från skolan, 5 minuter från centrum och som tyckt att fanna har varit landet. För jag kan tycka att bor man i fanna så kan man lika gärna bo på landet, för det tar lika lång tid att ta sig in till centrum därifrån som det tar ifrån landet. Jag har aldrig förstått hur man kan bo i "skogen" eller på en "åker", att ha närmaste granne på andra sidan skogen som är minst 5 km lång. Att inte höra folk gå utanför fönstret eller bilar som brummar om nätterna, hur kan man tycka att det är skönt?

Men mina tankar har ändrats sakta men säkert sen jag träffade Fredrik som tycker om allt som har med landet att göra. Och jag har börjat vänja mig med tanken av att bo på landet, dock inte för långt bort! Ja det kommer bli svårt för mig i början men jag tror faktiskt att jag kan må bättre av att bo på landet och att det kan vara nyttigt för mig. Det viktigaste är att vi hittar ett hus som jag känner mig hemma i redan när jag kliver in i det första gången.
Vi har pratat om att bygga ett nytt hus men vi har kommit överens om att i sådant fall köpa ett "gammalt" hus och renovera det, om vi inte hittar ett hus som redan är som vi vill ha det såklart.
Och jag tror att vi har hittat vårt hus. Det är helt perfekt och det tycker jag bara av att titta på bilderna för vi har inte varit på någon visning.

Men jag vet inte om jag är redo för att flytta ut på landet än. Vi har inte ens bott i den här lägenheten i ett år och vi fick upp dom sista tavlorna dagarna innan julafton.