Vi är en

Detta inlägg är tillägnat min otroligt snygga, genomvackra familj!

Adventsmiddagen var väldigt annorlunda i år. Två kusiner saknades (synd för er kan jag säga), vi var inte hemma hor mormor och morfar, ingen julmat utan det blev annan mat från nippon och frezon- mycket gott! jätte mycket känslor, skratt och sång. Vi hade närmare bestämt jätte mysigt! Det bästa med jul är att vi alla ses samtidigt, mina morbrödrar med respektive, kusiner med numera respektive och våra huvudpersoner mormor och morfar.
Jag önskar att alla kunde få känna den kärlek som finns mellan alla oss. Vilken värdsfred det skulle bli.
Jag kan inte beskriva hur mycket jag älskar min släkt, hur mycket jag älskar Pererics trollerier och dåliga skämt, Johans envisa prat om skoluniformer (tog bara ett exempel på alla diskussioner som vi haft), Stefans OOJ OJJ OOJ, OJOJOJOOOOJ.
Jag ser mina kusiner som syskon, som alltid finns där och jag finns där för dom. Vi stöttar och hjälper varandra i vårt och tårt. När vi var små var det kusinerna som man ringde till för att leka med, det var mina bästisar.
Igår pratade vi mycket minnen om vad som hade hänt ute i mormor och morgars hus. Väldigt känsloladdat då mormor och morfar flyttade in till stan efter 52 år i det huset.

Ni betyder jätte mycket för mig, jag älskar er!!
Tack för en jätte fin kväll.